Tillbaks i dyngan!

Nu är jag tillbaka i pluggstaden och har inte lyckats plugga det allra lillaste. Eller jo, har öppnat några artiklar jag vill läsa inför skrivandet. Deadline var i måndags och jag sitter och målar naglarna. Slappt! Är så trött att jag inte ens orkar ha ångest. Och sen ska vi inte ens tala om tentaplugget till nästa vecka. Hejåhå.

Har nu någon tanke om att jag ska blogga under hösten för att se hur jag mår och hanterar skolan och det sociala (och håll tummarna: KÄRLEKEN). Tror också att jag behöver något ställe att formulera mig och babbla på som när jag är hos min terapeut. Psykolog-Karin sa att jag skulle prova att skriva och det kan väl gå an. Hon säger mycket klokt den kvinnan. Senast jag satt i hennes fåtölj var i förra veckan i torsdags och då ville jag bara springa därifrån och leva. Kliade i fötterna och fingrarna efter att få lägga ältandet åt sidan och hänge mig till vad som helst. Jag har hört att det är när man tröttnat på sitt eget ältande som man är på väg åt rätt håll och det ligger det ju något i. 

Så jag börjar den här höstterminen på rätt humör. Inkorgen må vara full av jobbigheter att ta tag i och årskurs fyra utlovar många timmar övertid, men jag är taggad!