Tidig morgon och jag sitter och panikpluggar inför en presentation av energieffektivisering som jag inte förstår över huvudtaget. Veronica Maggios nya har jag i öronen för att väga upp en i övrig rätt bajsig morgon. Men jag blir ledsen.
Hennes låtar... Dom är så hårda. Hon är så hård mot sig själv och allt runt henne. Hädanefter ska jag vara bra för dig och Alla dom som jag känner är fulla av lögner och jag har svårt att förstå om dom är mina vänner och Jag vill hellre vara bordgjord än att vara ensam. Jag tänker att hon måste ta hand om sig själv och att hon förtjänar så mycket bättre. Jag tror att jag identifierade mig mycket med hennes förra skiva, och nu identifierar jag mig inte alls. Jag tycker synd om henne typ? Men det kanske inte handlar om henne, utan är ett sätt att bearbeta sånt som hon upplevt.
Jaja kontentan av detta är väl att jag blir ledsen av hennes musik men det jag ville var att få bli hoppfull av den.
No comments:
Post a Comment